Allvar & Debatt

Debattartikel: Föräldrarna eller Förskolan som är bäst?

Följande debattartikel ser ni på Nyheter24 idag.

Självklart får ni också läsa det här

Jag är glad att jag slipper arbeta med barn. I 12 år var min arbetsplats en förskola. Idag är jag tacksam att jag slipper. Anledningen är enkel, jag vill inte ta ansvar för det pedagogiska arbetssätt med de stora barngrupperna som finns idag.

Problemet är inte endast att barngrupperna har blivit större, kravet på dokumentation har även ökat på den redan hårt pressade personalen.

Det saknas förskollärare i Sverige och det är kanske inte konstigt när det som erbjuds är dålig arbetsmiljö med hög arbetsbelastning och dåliga löner. Att börja på ett arbete där man känner frustration över att inte räcka till är inte bra för någon.

Forskare ser konsekvenser av de stora barngrupperna som till exempel att barnen inte får den pedagogiska verksamheten som står i läroplanen. Stressade och oroliga barn drabbas när det är personal som flyttar på sig och slutar på grund utav dåliga förutsättningar och arbetsmiljö. Vad gör det med barnens trygghet?

Och vi ska inte glömma att det även är barnens arbetsmiljö. Idag har barnen långa ”arbetsdagar” med fler timmar på förskolan än förut. Många gånger längre än pedagogerna. Barngrupperna är större och behovet av mer barnomsorg gör att fler barn är närvarande större delen av dagen.

Så ser vårt samhälle ut idag och då måste samhället anpassas efter dagens behov. Jag anser att det ligger ett stort ansvar på oss föräldrar. Jag tycker att det är orimligt att anse att vi som föräldrar har rätt att ha ”egotid” och väljer därför att barnet får stanna längre vissa gånger.

Naturligtvis finns det tillfällen då det är bättre för barnen att vara kvar men det finns gränser. När har barnet sin ”egotid”? Förskolan är inte bättre än föräldrarna och vissa prioriteringar kan man göra innan man bestämmer sig för att skaffa barn.

Är ens egna behov viktigare än barnet är man kanske inte redo? Och ni politiker, vad är det för framtida kollegor ni vill ha egentligen? Ni ställer krav på pedagoger med en läroplan som ska följas. Vilket ansvar tar ni själva?

Det är ni som beslutsfattare som är ansvariga för Sveriges framtid, barnen. Behandla dem därför med respekt, goda förutsättningar och en bra framtidsvision. Det gör ni inte med neddragningar och dåliga arbetsförhållande för barn och pedagoger!

Kan det vara så att det ökade antalet ungdomar som inte mår bra idag är kontentan av det som skett de senaste åren inom omsorgen: stress och dålig miljö med stora barngrupper? Då är det verkligen dags att agera.

28 svar till “Debattartikel: Föräldrarna eller Förskolan som är bäst?

  1. Christina Frisberg skriver:

    Ja ”egotid” verkar bli vanligare & vanligare, och även föräldrar som gnölar över att det är ”deras vecka” att ha barnen (när föräldrarna är skilda) åter helt galet i mina öron, man skaffar väl barn för att man vill vara med dem & om möjligt försöker att arbeta så lite som möjligt är de första åren när barnen är små.
    Det är superbra med dagis/förskola/fritids & mina barn har alltid älskat att gå dit, men sedan har de heller inte varit låååånga dagar, och de mår inte dåligt av att följa med föräldrarna till vare sig tandläkare/doktorn eller frissan/fikadate osv, de får helt enkelt dela vardagen med föräldrarna & lära sig att sköta sig därefter på olika ställen ( det gör de ju inte alltid förstås 😉 😉 men det är då de ska tillrättavisas / uppfostras.)
    Lite gammaldax kärring i Norrpan! 😉 <3

    1. Fnulan skriver:

      Jag tänker såhär.. Barnen har fötts in i VÅRT liv, dom klarar att anpassa sig till storhandladet eller hur. Och det tillhär livet vissa saker.
      KRAM

  2. Vivi skriver:

    Håller med dig att det är inte rättvist mot barnen att de ska ha längre arbetsdagar än vi vuxna för att jag ska kunna få egotid. Den tiden är kort där de faktiskt behöver mig och vips är de tonåringar som har flyttat hemifrån och då får jag massor av egotid. Eller så kan jag ta det när pappan är hemma med dem eller tvärtom.
    För räknar man på det så är det ca 15 år av mitt ev 70-åriga liv som förälder som barnen behöver prioriteras, jag har alltså 55 år av egotid till mitt förfogade.

    1. Fnulan skriver:

      Exakt så!!!! Och så klagar föräldrar på att det är mycket barn på förskolan….

  3. Anette skriver:

    Föräldrar ja….(suck)
    Tur att det positiva väger mest på mitt jobb. Jag älskar faktiskt (allt som oftast) mitt jobb och jag försöker se allt det positiva jag får varje dag. Kram Anette, förskollärare

    1. Fnulan skriver:

      Jag älskade också mitt jobb med barnen. Underbart!!

  4. Anne skriver:

    Jag arbetar i förskolan och njuter varje minut tillsammans med barnen, jag tycker jag har världens bästa arbete. Men det är riktigt galet att föräldralediga och arbetslösa får lämna sina barn 40timmar i veckan. Varför skaffa barn då?

    1. Fnulan skriver:

      OJ 40 timmar i veckan? I Lunds kommun får man lämna barnen mellan 9-14 och på loven får de ej vara där. Kram

      1. Alexandra Dahlbäck skriver:

        Hej Fnulan, såg att du skrev att föräldralediga inte får lämna på lov. I Lunds kommun får föräldralediga lämna på alla lov. Ett litet förtydligande. Tack för bra och viktigt inlägg.

        1. Fnulan skriver:

          Ah men inte på sommaren väl?? KRAM

          1. Alexandra skriver:

            Jo, föräldralediga kan lämna sin barn under sommarlovet, i Lunds kommun. Kram

          2. Fnulan skriver:

            AHA så var det innan på min tid =)

    2. Helena skriver:

      Arbetslösa går inte bara omkring och slappar! Ofta är man inskriven på heltid i någon åtgärd. Man är tvungen att närvara annars får man inga pengar, precis som med ett jobb! Olyckligtvis kan man inte ta med sina barn.

      1. Fnulan skriver:

        Jag tycker absolut att ni ska ha era barn på förskolan, ni ska kunna söka arbete! Utan barnomsorg får ni ingen a-kassa eller jobb antar jag? Kram

        1. Helena skriver:

          En arbetssökande idag får i stort sett inte bara gå hemma och dra. De flesta är satta i diverse åtgärder. Utan närvaro så blir det ingen ersättning. Så jag tycker kommentaren från Anne var lite dum. Att söka jobb är ett jobb i sig och väldigt svårt och frustrerande! Jag har själv varit arbetssökande och hamnade till och med i fas 3. Fick jobba heltid med en ynka liten ersättning. Hade inget val. Fick lämna mina barn på förskolan fast jag hellre hade velat vara med dem. Jag jobbade men var samtidigt arbetslös.

          1. Fnulan skriver:

            Jag förstår din reaktion. Jag kan tänka mig att det finns många som är arbetslösa som inte är så aktiva som dig och verkligen vill ha jobb. Ledsamt att du hamnat där du gjort och önskar att jag kunde hjälpa dig. Jag har jobb till dig i Tomelilla =) Kram och var rädd om dig och massa lycka till!

  5. J skriver:

    Vet inte hur jag ska börja men jag blir både glad, ledsen, fundersam o tacksam för ditt inlägg. Jag jobbar m barn , har gjort det i massor av år. Ja det har hänt massor, jag följer forskning i mängder. Tror inte det är så enkelt o skylla på enbart dålig arbetsmiljö, läroplan eller egotid eller föräldrar som inte vill vara tillsammans med sina barn…. Tror vi måste blicka framåt o se vad som händer i hela samhället. Vilka krav på arbetsmarknaden ligger på föräldrarna? Måste man ha två stora bilar, måste vi vara snygga med fixade naglar el liknande , träna, åka jorden runt, synas på sociala medier. Vilken stress skapar inte det? Måste man ha egotid för att hinna allt? Vad är en stor barngrupp, är det sammansättningen av individer av barn o vuxna som spelar roll? Eller är det bara antal som räknas? Hur lägger vi upp arbetet? Är det alla fritidsaktiviteter som stressar barn? Måste det alltid hända något? Är vi bara tillsammans någon gång o har skittråkigt? Är det längden på förskolans dag som är boven eller kan man hitta andra parametrar som bidrar. Hade jag varit mamma tror jag mig veta hur jag skulle göra men är det rätt? Jag skulle ha egotid hela tiden men med mitt barn. Jag håller med om att vi måste ta ner tempot på förskolan för alla som vistas där. Barn pedagoger chefer kök städ m.m. Men gör vi bara det vi ska eller gör vi en massa mer?
    Jag tycker om din artikel men har tusen tankar om samhället i stort hur det påverkar alla kugghjul. Min vilja är att vinkla det hela o inte säga att dina tankar är fel. Eftersom jag jobbar dagligen med att försöka göra vardagen bättre för barn o pedagoger blir jag ledsen när mitt yrke blir så illa uppmålat. Tror mig trots allt veta att det inte är din poäng utan poängen är kanske att inte alla barn ska gå där utan få vara mer med sina föräldrar. Det jag är helt säker på iaf är att härvarande föräldrar är det allra bästa för barnen. Ett gott samarbete mellan förskola o hem är också toppen o förskolan är bra för barn, det finns det också forskning på. Nu ska jag sluta för risken är stor att jag inte lyckas förklara hur jag tänker. Kram Malin!

    1. Fnulan skriver:

      Åh Jenni var inte orolig, jag håller verkligen med dig. Tyvärr kan man inte skriva in allt i en artikel som ska rymma enbart ett visst antal ord. Hade jag fått skriva mer hade jag verkligen gjort det. Ja samhället gör så att många av oss föräldrar drivs för att ha mer pengar, finare semestrar etc. SÅ absolut har du rätt. Du är klok du! KRAMIZ

    2. Sara skriver:

      Åh, så klokt skrivet av både J och Malin! Har arbetat som förskollärare i snart 20 år. Tycker jag har världens roligaste jobb, men funderar på hur jag ska orka i ca 25 år till… varit nära att bli utbränd 2 gånger… Då jobbar jag ändå inte heltid, eftersom jag själv har barn och vill inte att de ska ha för långa dagar i sin förskola/skola. Och jag tänker också så att man kanske måste välja bort vissa saker för att få plats med annat i livet, sänka ambitionerna vad gäller hus, bilar, båtar, resor, aktiviteter mm. Det gör ont i mitt hjärta när jag ser 1-2 åringar med vistelsetider på 50 timmar i veckan, hur trötta de är i slutet av dagen i dessa stora barngrupper! För politikerna är det ett kortsiktigt tänk, det de sparar in nu kommer de troligtvis behöva betala tillbaka flera gånger om senare, pga stressade tonåringar som mår dåligt och behöver hjälp. Och då har man inte räknat med det personliga lidandet…
      Önskar alla mer kärlek och mindre stress! ❤️
      Kram Sara

      1. Fnulan skriver:

        Ja eller hur! Jag hoppas att vi blir medvetna om det vi har omkring oss allra närmst istället för allt materiella ting…. KRAM och tack för att du delar med dig <3

  6. T skriver:

    Känner att jag måste kommentera. Jag tror det största felet är alla pekpinnar, det är där stressen ligger. De som säger att vi ”måste” träna, eller att ”vi måste” vara hemma med våra barn då det är sportlov – för att alla andra gör så. Personligen tar jag hellre ledigt en vecka mitt i gråa november då barngrupperna är som fullast, än att ta sportlovsveckan då de har extra mycket mysiga utflykter och superlite barn på avdelningarna. Har ofta funderat över hur barngrupperna kan vara så otroligt tomma just dessa veckor och jag tror på riktigt att ett svar kan vara den ångest många föräldrar känner över att de måste ”göra rätt”. Man lyssnar mer på grannen, bloggaren, kollegan – än på sig själv och sin egen kapacitet som förälder.
    Jag har försökt lyssna väldigt mkt på vad min magkänsla och mitt hjärta säger, i kombination med att överleva och tjäna pengar så klart. Nu har jag det lättare, med bra lön och flexibla arbetstider (vilket har varit ett krav till min arbetsgivare, och jag har tur att jobba på ett företag och i en bransch som tillåter det), men en gång i tiden var jag ensamstående mamma och student.
    Mitt barn gick 10-15 på dagis, en ganska ”kort” dag jämfört med många andra barn. Under flera år fick mitt barn sova tills hen vaknade, vi åt frukost i lugn och ro och promenerade sedan till dagis, där hen trivdes enormt bra. Då prioriterade jag ett par ggr/v att ta en lång fika med en vän under den tiden, träna, storhandla eller städa hemmet. Jag pluggade på distans och kunde de dagarna förlägga min studietid till kvällar och nätter. Jag prioriterade så för att jag tror att jag blev en bättre och lyckligare människa, vän och förälder av att också tillgodose mina behov av att få ta det lugnt, ladda batterierna, prata skit över en kaffe osv. Plugga kunde jag göra när min juvel somnat på kvällen. Hade man, med ditt resonemang i denna bloggartikel, då kallat det för egotid och menat att det var att välja bort mitt barn? Jag tror ju personligen att mitt barn har det mycket mysigare på dagis än att bli släpad på stan för att jag ville, någon timma per vecka, träffa en annan vuxen.
    Jag tror att de allra flesta föräldrar gör så gott de kan, med de förutsättningar de har.

    Vill också säga att jag har enormt bra erfarenheter av förskolepersonal. Förstående och fantastiska, som gör det viktigaste jobbet som finns. Läser någon detta vill jag bara säga TACK.

    1. Fnulan skriver:

      Hej T, jag läste hela och känner mig så mycket igen mig i din text. Jag har också mått så mycket bättre med de prioriteringar jag gjort. Idag är Mira på skolan och fritids mellan 8-15 och fredagar 8-13.30. Jag känner att vi är lyckligt lottade som kan göra så. Tyvärr kan inte alla det, sorgligt! Alla vill väl vara med sina barn mest av allt.
      Kram och var rädd om dig”

  7. Agda den förste. skriver:

    Jag prioriterade mina tre barn under deras uppväxt. Var hemmamamma i många år.
    Det är de bästa åren i mitt och barnens liv.
    Sen jobbade jag deltid efter det i många år. Endast den yngsta var på dagis/förskola.
    Tyvärr visar det sig nu när jag gått i pension och har under 10.000 / mån.
    Men vi överlever och jag ångrar absolut inte åren i lugn och ro med barnen.
    Hälsningar Skåne

    1. Fnulan skriver:

      Ja det är galet så borde det inte vara, vi skulle behöva uppmuntras att vara hemma med barnen men det gör det inte.
      Stor kram

  8. Linda w L2K skriver:

    Jag håller med dig i mycket med inlägget men inte allt. Jag tycker det är illa med dom stora barngrupperna men samtidigt måste det inte innebära att barnen har det dåligt på förskolan. Det handlar ju även om gruppdynamik och upplägget på förskolan. En liten grupp är inte en garanti för att det fungerar bättre. Däremot tycker jag att personaltätheten borde vara högre.

    När det kommer till att stjäla till sig en stund då och då anser inte jag att det gör någon till en sämre förälder. Tänk om det där frisörbesöket är den enda stunden utan barnen, den enda stunden att få samla ihop sig lite för att orka med sin tillvaro. Eller att dom där femton minuterna extra för att handla innan hämtning för att resten av kvällen funkar smidigt med nöjda barn och nöjda föräldrar istället för att det ska ta en timme att handla tillsammans med barnen och både förälder och barn hinner bli irriterade. Vilket är då bäst för barnet i längden?

    Mina barn var tvungna att gå mellan 7-17 en period när dom var små. Med två föräldrar som pendlade över en timme till jobbet och med tider som var alldeles för lika fanns det inget annat val än att göra så. Det var inte kul för oss vuxna att behöva ha det så, vi mådde inte bra av det. Men samtidigt behövde vi inkomsterna för att gå runt just då. Vi bor en timme från city – med pendeltåg. Visst är det vårt eget val men samtidigt, alla har inte möjlighet att pussla om arbetstiderna så att barnen får vara på förskolan så lite som möjligt.

    Lika många familjer som det finns, lika många olika livssituationer finns det. Att påstå att föräldrar som har behov av en liten paus mellan arbete och hämtning inte är redo för barn är nedvärderande. Det finns situationer när den stunden är det som gör att resten av tillvaron går ihop. Med det sagt tycker jag inte att man ska låta barnen vara extra på förskolan jämt och ständigt, men om man gör det nån gång ibland är det okej.

    Jag älskar mina barn, älskar att vara med mina barn. Om jag stjäl till mig ett par timmars fika eller ett frisörbesök nån gång ibland gör mig inte till en sämre mamma. Mina barn har helt klart mått bättre av att vara i sin trygga miljö på förskolan med sina vänner en liten stund extra än av att följa med mig vi de få tillfällen detta hänt.

    1. Fnulan skriver:

      Nä såklart är det inte alltid dåligt men jag tror att det oftast faktiskt är det. Fler barn innebär fler vuxna, och det blir så mycket mer individer som behöver sin plats. Med egotiden tycker jag inte som dig, jag menar att ett frisörbesök ingår i livet. Jag skrev också att det finns tillfällen då det är bättre för barnen att inte följa med.
      Nja, jag skrev inte riktigt så att det handlar om att man inte ska bli förälder eller att man är en sämre sådan för att man inte hämtar direkt. Överlag så bör man fundera på om man ska ha barn om man prioriterar sin egen tid mer än barnen. Inget negativt alls. Då tycker inte jag att man är redo att skaffa barn. INTE att man skulle vara en sämre förälder för det. Stor skillnad.

      Det finns dom som ALLTID låter barnen vara på sin förskola istället för att hämta dom direkt när man faktiskt kan. Det är DOM kritiken riktar sig mot.
      Kramen

  9. Lena skriver:

    Är det förskolans ansvar att ta hand om barnen när föräldrarna fikar o går till frisören??🤔man måste ju inte skaffa barn om egentid en är så viktig
    Japp jag jobbar som Förskollärare sedan många år o har suttit med flera barn i knät som längtat efter mamma o pappa, småbarnsåren går fort och ÄR jobbiga ibland men kommer aldrig tillbaka!!

    1. Fnulan skriver:

      Ja, jag håller helt och hållet med dig! Kram

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.