Att våga

Vänner, många av er har frågat hur det känns att jag har varit ”egen” i ett år nu. Det är faktiskt ett helt år sedan jag lämnade Femme. Nu har min vän Carola också lämnat sin trygga portal och vågat ta steget att bli ”egen”. Hon och jag har pratat massor om detta så jag är jätteglad för hennes skull. Hennes läsare är henne trogna sedan hennes medverkan i Familjen Annorlunda. Tänk att vara ensamstående med NIO barn… Jisses amalia! Följ gärna henne, du som är här gillar raka rör och ärlighet och det får du hos Carola (<-LÄNK).

Jag tror inte att det har varit så stor förändring för dig som läsare sedan jag blev www.fnulan.se. För min del har skillnaden varit jättestor. Nu är jag helt och hållet mig själv i bloggen. Det var jag på Femme också, men när man är på en portal så ”rättar man in sig i ledet” en del utan att man ens tänker på det. I slutet kände jag att jag hade tappat MIG och det kändes inte alls rätt mot mig själv.

Det som har varit negativt är att jag saknat portal-kollegor och att statistiken dippar när man är ensam. Många har även haft svårt att hitta mig eftersom bloggen är är borta på femmes sida, det innebär att alla länkar på google försvunnit så jag har inte funnits i cybervärlden.

MEN, jag har många vänner som bloggar så jag blir aldrig ensam. Statistik är bara en siffra och jag bloggar på samma sätt om jag har 100.000 läsare eller 1 om dagen.

Och det viktigaste av allt
DU ÄR HÄR!

Här är jag och Carola i Danmark förra året <3

Föreläsning Rotary

Härlig föreläsning på Rotary

Vilken kväll det blev för min del med en föreläsning på Rotary och fantastiska möten! Jag fick äran att berätta om ett av mina största intressen här i livet för ett gäng som lyssnade intresserat och ställde många intressanta frågor. Jag fick prata BLOGG.

Jag mötte medlemmarna i Rotary i Lomma/Bjärred. Vilket härligt gäng med en stor blandning av åldrar, yrken och kön!

Jag hade verkligen ingen aning om vad Rotary var. Jag ska erkänna att jag blev av med många fördomar när jag träffade dessa hjärtliga människor. Varje vecka träffas medlemmarna och äter mat tillsammans, har möte och olika föredrag. Varje vecka är det alltså olika föreläsare för att öka kunskapen för medlemmarna i olika frågeställningar.

Rotary är ett av världens största nätverk för affärsfolk och välgörenhet och deras största projekt är poliovaccinering av barn. Sedan 1985 har 2,5 MILJARDER barn vaccinerats tack vare deras engagemang.

Stående ovationer för det!

Nej, detta inlägg är absolut ingen reklam för Rotaryklubben men bra saker ska uppmärksammas tycker jag! Jag tycker att det behövs fler engagerade medlemmar i Rotary och jag kanske ska gå med som medlem själv? Hänger du på?

Rotary

17:00 öppnades dörrarna till Långa Längan i Bjärred. 

Så himla fin miljö!! Jag ville så gärna ner till stranden och ta fina kort men jag glömde kameran hemma. 

Känner du igen detta emblem?

Vi bjöds på en god vegetarisk svamppaj, sallad och bröd.
Självklart blev det kaffe och kaka också.

 

I nästan en timme fick jag berätta för medlemmarna om hur det är att vara ”bloggare” och varför det faktiskt ska kallas ett yrke.
Här står jag och poserar med Presidenten Stefan Knutsson innan jag ska hemåt.

Jag fick massor med beröm och fina applåder när vi var klara. Det kändes jättebra men det är lätt att göra föreläsningar om man kan prata från hjärtat. Gänget ikväll hade olika kunskapsnivåer när det gällde sociala medier men jag tror att jag klarade att inspirera och berätta ändå.

Det var verkligen en ära att få delta denna kväll!
Som tack för att jag kom (och gjorde något jag älskar) donerade Lomma-Bjärred poliovaccin till 150 barn.
Det fick mig alldeles 
tårögd…..

❤️

Kontrollen

Nu är det dags att jag tar över kontrollen

Efter ett par veckor med elaka kommentarer och hets i mitt kommentarsfält har jag bestämt mig för att ta över kontrollen. Nu får det vara SLUT.

Några få bloggläsare anser sig ha rätt att kränka och kritisera hur dom vill. Det är deras ”rättighet”att tala om för mig att jag är en urusel mamma och en dålig förebild. Som ÄGARE och förespråkare av respekt på min sida och mina ord vill inte jag utsätta mig själv, familj eller någon av mina läsare för det.

Jag skriver för att underhålla, glädja, tipsa och peppa andra, ungefär som att jag står på en scen med en publik. Jag spelar huvudrollen på www.fnulan.se. Som läsare är du en i publiken. Manuset är MIN text på MIN sida och MIN utvalda sanning av det jag vill dela med mig av.

Skillnaden från en vanlig teaterföreställning och min blogg är att publiken inte betalar något för att få underhållningen. Och att publiken på en teaterföreställning inte reser sig upp och berättar för personen som spelar en teaterroll vilken idiot hen är som privatperson. Det är så vissa i min publik gör.

Det gick så långt så att jag på allvar tänkte stänga ner bloggen, det var inte värt det längre. Jag mådde mer dåligt än bra av mitt skrivande. Så starkt har jag aldrig känt det tidigare. En bunke nättroll vann över min lust och passion för skrivandet. Det gick helt plötsligt ut över er tusentals andra som läser min blogg.

Det fick mig att fundera med hjälp och peppning av min bloggkollegor på Influencers of Sweden
-Vad vill JAG med min blogg?
-Vill jag må dåligt för att andra ska må bra genom elakheter?
-Vill jag att mina barn en dag ska få läsa alla dessa elakheter om deras mamma?
-Ska mitt kommentarsfält vara en arena för andras elakheter?
-Vill jag att andra läsare ska drabbas av dålig stämning när dom kommer in till mig?

Emma som är en av mina kollegor i Influencers of Sweden skrev så bra till mig:
”Du är allsmäktig diktator i din blogg, du äger det utrymmet till 100% och kan styra och ställa utan att behöva motivera, eller ens ha en logik bakom dina beslut”

Nu har jag tagit ett enhetligt beslut med styrelsen (mig själv):
HÄR INNE BESTÄMMER JAG och ALLA elaka och onödigt dumma kommentarer kommer att RADERAS DIREKT. Du får gärna ha åsikter om det jag skriver och du behöver inte hålla med mig. Men du har ingen rätt att trakassera och kränka mig eller någon i min familj.

PUNKT

Kontrollen

Sanning

Haha sanning bakom de fina korten

Jag dör av skratt när jag ska avslöja en sanning bakom de fina korten vi tog igår. Jo, det var ett sånt därade fantastiskt *hostblåsigtsomfan* väder och Mira skulle tvunget ner och titta på stranden efter vår påsklunch. Hon skulle ta foto JUUU.

Och visst blev dom vackra de där korten…

sanning

Haha men i själva verket…..

Sanningen

– MAMMA jag fryyyyyyyyyser

– Ja men det var ju du som vill hit Mira

– JA men mamma nu räcker det verkligen

 

Vad roligt att du gillade Miras blogginlägg, hon kanske ska få göra det fler gånger, vad tycker du?