Glömsk

Kan man bli mer glömsk?

Jag dog av skratt när jag läste ett inlägg om att vara glömsk hos HejHej vardag” (som är en av mina favoritbloggare). Hon skrev om glömska. Det vi alla drabbas av emellanåt. Jag oftare än andra. En gång var värre än någon annan…
Jag, Cornelia och bebis Gabriel hade varit och handlat och packade in sakerna i bilen. Kundvagnen körde jag bara åt sidan (ja busigt, jag vet). Sen slängde jag mig i bilen och satte fast Cornelia med hennes bilbälte.
Hon tittade förtvivlat på mig när jag stängde hennes bildörr och satte mig för att köra.
– Ska inte lillebror med hem?

Just det, jag hade fått ett barn till…..

Förlåt Gabriel, men mamma gjorde inte det med vilje…

Glömsk

Ha en härlig påskaftonsdag med dig själv

Gabriel

Gabriels Stockholmstur

Min son Gabriel är inte bortskämd med mammatid. Eller så är det så att han själv inte är superintresserad. Jag var inte så sugen på att umgås med mina föräldrar när jag var 18 år gammal. Var du det? 

Vi åkte upp på torsdagen och gick ut hårt med besök på Tutankhamun museet i Frihamnen. Gabriel har alltid fascinerats av denna historia och kultur. När vi var i Egypten på semester var vi i Konungarnas Dal och på templet Luxor. Det är nog det mest fantastiska jag upplevt.

Gabriel

Text från hemsidan:
”Utställningen TUTANKHAMUN – GRAVEN OCH SKATTERNA bjuder på en unik inblick i de arkeologiska lämningarna från det forntida Egypten. Följ med på en upptäcktsresa till skatterna från Tutankhamun och hans berömda grav, exakt som de var vid upptäckten av Howard Carter 1922. Upplev det magiska ögonblicket från upptäckten – precis som om du hade varit där själv”

Det var en superfin rekonstruktion av de gamla skatterna och vi fick en bra inblick i historia med de hörlurar man fick låna.

Jag hade velat fotografera så mycket mer och med min ”finkamera” men den är sönder. Grrrrr…

Det var en otrolig utställning och vi hade säkert kunnat gå där ett par timmar, men nästa ställe kallade på oss. Denna utställningen är kvar till den 23 april och ligger i Frihamnen.

Efter besöket på faraons museum åkte vi till Naturhistoriska riksmuseet. Det var kul att få uppleva det med Gabriel. Så annorlunda det är beroende på vilken ålder men lika bra för båda. Jag har lagt ut en film från mitt förra besök där. Du kan se den HÄR.

Fokus

Fokus på rätt saker

Hej vännen, förlåt min tystnad men jag har behövt ha fokus på rätt saker. Denna gång Gabriel. Cornelia har fått mycket av min lilla hjärnverksamhet så nu var det hans tur. Och vet du, den viktigaste lärdomen jag lärt mig kommer från Gabriels och mitt huvudstadsdygn:

Allt om Snapchat… Nu känner jag mig sjukt ”inne”. Så det så. Fett nice å sånt liksom. Sjukt random. Eller nått….

Han skrattade gott när han insåg att jag hade ett par 100 som ville lägga till mig men jag visste inte om det. Det finns väl viktigare saker i livet? Om du frågar Gabriel så, nej…

Vi har haft två fantastiska dagar in Stockholm med kultur, musik och mat. Jag ska visa ALLT sen men nu har en liten Mira lagt beslag på sin mamma. Jag har fått många frågor kring Cornelia också. Fråga på så svarar jag!

Puss

Fokus

TACK Gabriel för att jag fick chilla med dig så mycket.

Pannkaksmammor

Känner du några pannkaksmammor?

Har du hört talas om ”pannkaksmammor”? Det är ett ny-uppfunnet begrepp som du ska lära dig. Kom ihåg var du läste det först! Det är mitt och Annika Leones påfund.

Vi pratade med en tjej som hade blivit ihop med en kille med barn. Hon skröt så in i bängen över att barnen minsann älskade henne. När vi frågade vad det var som gjorde att det fungerade så bra var en av anledningarna att hon gjorde pannkakor till barnen på morgonen.

Då vart jag och Annika skogstokiga. MAN GÖR INTE PANNKAKOR till andra mammors barn på morgonen! Det är strängeligen förbjudet som bonusmamma!
Det är ett övergrepp mot den biologiska delen av barnen. Du ska inte komma och tro att det är okej att vara pannkaksmamma. Man trampar inte in på den tröskeln.

Finns det något mammor ska vara bäst på enligt mig så är det att göra pannkakor. Och om man vill vara världens bästa mamma så gör man dom på morgonen.
Så kom inte och tro att du kan köra över mig du kära pannkaksmamma 😉

JA såklart ska du läsa detta med glimten i ögat.

Dock är tanken bakom allvarlig. Pannkakorna är endast en metafor för ”mamma-skapet” Det jag menar är att bonusföräldrar inte ska se det som en tävling när det gäller att få barnens godkännande och kärlek. Som bonusförälder ska man inte försöka vara ”bättre” än den biologiska mamman. Som bonusförälder är man ett STORT plus i kanten anser jag. Barnen har fått ännu en vuxen som bryr sig, älskar och finns för barnets skull. Tänk vilken gåva att ha många i sin närvaro som bryr sig.

Mina barns bonusmamma har varit ett fint komplement till mig som biologisk mamma. Cornelia har alltid kunnat prata med henne (speciellt när mamma varit dum). Jag har alltid varit tacksam för att hon funnits där för barnen men hon har aldrig tävlat om rollen som mamma. Fredrik har varit en helt fantastisk bonuspappa till barnen men alltid haft full respekt för deras biologiska pappa. Enligt mig är det så det ska vara!

Det är nog inte heller så lätt att vara bonusföräldern alla gånger, speciellt om man kanske inte har barn själv. All eloge till er som älskar era ”barn-på-köpet” och behandlar dom med respekt och kärlek som att det vore era egna. Men för guds skull gör inga pannkakor 😉

pannkaksmammor

Mina barn har haft världens tur med sina extra föräldrar! Och måtte aldrig Mira behöva få det!

Jag pratar om mamman i detta läge eftersom det är det jag är, men det kan självklart lika gärna vara pappan. Naturligtvis finns det oändligt många konstellationer i familjer som gör att de biologiska föräldrarna kanske inte är de bästa i alla lägen. Det jag skriver om är hur det är generellt.