Fiskgratäng recept VV

Fiskgratäng

Åh jag lyckades med en så himla god fiskgratäng idag. Jag blev riktigt impad över mig själv faktiskt. Den är så gott som LCHF vänlig men den går också att göra riktigt Viktväktar god. Vill du ha receptet? Ja men då så, det kommer här såklart.

Istället för potatismos gjorde jag en blomkålsmos med grunden från Åses LCHF recept, det hittar du HÄR. Det blev verkligen som vanlig mos!! Här får du ett recept på samma fast till dig som är med i Viktväktarna. Tänk, så blir alla nöjda =) Jag vet att många är med i både och.

4 port. 8 SP/portion

Blomkålsmos:
1 Blomkålshuvud
1 dl mager riven ost 10%
1 tsk margarin 60%
1/2 dl lättmjölk
1 äggula
Salt, peppar

I paket torsk 600 gr.

Sås:
1 påse Citron & Dillsås (med 80% margarin)
1 näve skalade räkor

Gör som följande:
Koka blomkålsbuketter med salt tills de är mjuka, cirka fem minuter. Häll av vatten och pressa ut så mycket vatten du kan i ett durkslag. Åse skriver att man kan ta en diskhandduk och trycka ut vattnet med (läs på hennes recept). Mina diskhanddukar doftar sköljmedel så jag hoppade det…. Häll i alla dom andra grejerna, salta, peppra och ta i en matberedare för bästa resultat.

Det tinade fiskblocket lägger du i en form, saltar och pepprar. Såsen; släng ihop den som det står på paketet och när den är klar ta i räkorna.

Spritsa blomkålsmoset fint runt fisken (jag var för hungrig för det…) och häll över såsen. Ta in i ugnen 200 grader i cirka 20 minuter. Du ser när moset fått en härlig färg.

Ah, alltså så gott. Jag är dock inte glad för lightprodukter och tar helst riktiga grejer ;). Går du på LCHF så kan du ta en sås som du gillar som passar till fisk. Jag ska också erkänna att Gabriel höll på att kräkas när han insåg att det var blomkål han fick i munnen och inte potatis.. Hahaha..

Fiskgratäng

 

Äta som Mira

Jag vill äta som Mira

Jag kom på det idag att jag vill äta på det sätt som Mira och barn gör. Jo, du förstår när jag var inne på hennes rum gjorde jag en stor upptäckt som kommer att förändra mitt liv. Kanske ditt också?

Om du tänker dig ett barn (kanske inte alla men väldigt många). De små liven äter inte som vi vuxna. I alla fall inte Mira. Hon kan ha en skål med godis mitt framför sin näsa i veckor. När jag såg hennes skrivbord låg det EN ruta, alltså EN ruta Marabou choklad. Ärligt talat, hur kan man spara EN ruta? Jag kan inte ens spara ett halvt choklad.

Och när jag då tänker efter så äter Mira bara precis det hon vill ha. Vare sig mer eller mindre. Hon tar inte två portioner för att det är gott, eller tömmer godispåsen bara för att hon kan eller för att den står där. Hon går inte i skåpen och letar efter något att smygäta för att hon är sugen eller trött. Hennes relation till mat är precis som den ska vara.

Jag funderar så på en sak som kanske inte alls stämmer, men barn kanske njuter mer när dom äter? Smakar med alla sinnen och ofta slinker maten ner med hjälp utav fingrarna. Jag älskar att äta mat med händerna, jag tycker att det smakar mer.

Varför har jag inte den förmågan? När slutade det? Och hur svårt kan det va? Vad är det som händer längs vägen?
Detta måsta jag grotta ner mig i.. Jag ska fråga Anna och Maria om dom vet något om detta.

Pussgurka på dig

barn

 

Smart ofrivillig träning

Det där med träning

Jag har kommit på det ultimata sättet för mig att få till träning. Eller i alla fall att få en promenad som kanske efter ett tag gör ett sug efter att få träna (eller inte…)

Jag sade nämligen till min kära make att varje gång han lämnar Mira till skolan/fritids så måste jag gå en lång omväg till jobbet, minst en halvtimme. Win win eller vad säger du? Hinner jag inte på morgonen får jag ta lunchrasten, mannen har koll på min Samsung Gear. Jag kommer inte undan. Och en deal är en del. Så det så.

Jag vet inte vem som får den största vinsten i och för sig:
– Jag som slipper att lämna Mira?
– Mannen som får tantelantan att promenera? Och en fru som blir glad för att hon får motion?

Eller är det kanske så att jag får den största vinsten i förbättrad hälsa helt enkelt men vägrar att se det så? Huvudsaken är väl att jag får komma ut och röra på mig. Och du kan tro att mannen mer än gärna lämnar typ varje dag…. Mån tro…. Han är rädd om mig och det kallas kärlek.

Hur får du in vardagsträning vännen?

Här kände jag mig stark och frisk, augusti 2012 och har precis SPRUNGIT sex kilometer tillsammans med Emelie (<–länk) <3 Känslan var magisk…. ska försöka fånga den igen!!

Träning

Lyckat LCHF rest-recept

MUMS så god LCHF kyckling!

Det blev ett lyckat recept på LCHF kyckling baserat på kylrester igår. Som tur var fotade jag vad jag tog i för mannen och Mira åt som tokar. Så nästa gång ska receptet inte heta kylrensning utan ”Delikat kyckling” =) Jag visste inte om det skulle bli gott men blev förvånad själv när jag surade för att mannen tog alla rester till sitt jobb.

Följande ingredienser i ”restkycklingen”
4 kycklingfiléer
4 dl creme fraiche
100 gr färskost
Ädelost i valfri mängd (jag tog massor…)
Salt & peppar samt lite chili

Lätt och enkelt att göra:
Lägg de upptinade kycklingfiléerna i en form, salta och peppra på båda sidor.
Blanda creme fraichen med färskost och Ädelost i en bunke. Jag använde elvispen för att verkligen blanda och få ädelosten att dela sig. Salta & peppra och ta i lite chili. Smaka av för att se om det behövs mer ädelost. Jag tog förvånansvärt mycket =)
Häll röran över kycklingfiléerna och sätt in i ugnen på 200 grader. Efter ett tag rörde jag om i röran för att få mer ”stekyta”.
Tyvärr vet jag inte exakt hur länge jag hade det i ugnen men kolla så att det är riktigt färdigt. Cirka 20-30 minuter.

Gott blev det, så himla gott! Jag åt det tillsammans med kokta grönsaker och sallad. Familjen åt med ris.

SMAKLIG SPIS!

LCHF kyckling